Jag måste vara den kvickaste personen i världen. Jag har nämligen nyss stampat på en flygande insekt. Smäck! sa det och så låg den på golvet och vred sig i svåra plågor. Jag skrattade ondskefullt, smätte till med min missfärgade, pissgula sko och SMÄCK, igen, och så var den stendöd. Insekten alltså, inte skon. Tänker inte plocka upp den (fortfarande insekten) men det är lugnt, jag ska dammsuga senare idag.

Visste ni förresten att mina armar är lika mysiga och håriga som en isbjörn?

Mina damer och herrar, jag tänker presentera fem av mina favoritbloggar och bjuda på en länk. Endast fem, även om jag följer alltför många för att ens orka läsa igenom dem varje dag. Bloggarna kommer inte i någon som helst ordning, sista bloggen gillar jag troligtvis lika mycket som den första. Let's get started.

1. Inga problem. Min kompis Eivor har äntligen öppnat sin blogg igen och jag längtar efter att få läsa hennes ibland pessimistiska (nu tar du inte illa upp E, jag kom inte på något annat ord) underbart skrivna inlägg. Extra personligt, extra jävla bra. (okej, jag har väl en super-favoritblogg då)

2. Kenza. En av Sveriges största bloggare, perfekt att titta på när man vill få extra inspiration till att träna och bli smal & snygg.

3. Blondinbella. Den där tjejen antingen älskar eller hatar man, och som med så mycket annat, har mina funderingar kring henner ändrats till hennes fördel och jag måste säga att jag beundrar henne. *idolstämplad*

4. Two for one. Läs!

5. Kissie. Kissie är kul. *fnizZaH*. Jag verkligen längtar tills fredag, då kör hon igång Sexpanelen. Party.

Om man inte orkar gå igenom dessa varje dag kan man titta in på bloggkommentatorerna.se, så vet du alltid vad Kissie, BB & Kenza är up to. Läs & njut!

Jag har fiskat. På allvar. Kastfiske, eller vad det heter. Och jag är en höjdare på att kasta. Igår på dagen var jag med Roy till någonstans långt bort, och kastade efter gäddor och senare på kvällen åkte vi ut med Roys bror med flicka på sjön och fiskade abborre. Alla fick napp på varje kast utom jag.

Midsommarafton var trevlig, var på Roys villa och där var det ungefär hutlöst med folk, träffade Skaftungflickor som jag inte trodde fanns (hade nämligen dittills bara träffat massvis med boys och ungefär en stycken flicka).. Men som sagt, trevligt var det.

Idag måste jag dessvärre åka hem, mamma kommer och hämtar mig om någon timme och förhoppningsvis åker vi in till Kristinestad till Pihlajas skorea.. Men känner jag mamsen rätt är hon grinig för att jag inte lyckats komma närmare Bergö och a) åker hem direkt, b) hotar med att jag måste betala alla skor själv, vilket också resulterar i att vi sätter kursen hemåt eftersom jag är ytterst pank.

Annars är Happy Campers & Coyote Ugly attans bra rullar, fixa dem. Nu ska vi titta på en film om någon panda som kan kung fu och sen åker jag hem. Ajöken.

Skaftung it is om ca 20 minuter, blev ändringar i planerna när mamma & pappa ville åka till villan tidigare. Så pappa skjussar mig till Närpes, Markus plockar upp mig där och tar hem mig till Roy. Fan vad jag längtar!

Bara en enda sak som hotar mitt rosa moln och det är att jag är smutsig, halvt osminkad och väldigt ofräsch. Hade liksom tänkt duscha halva kvällen och göra mig snygg & fräsch, men se nej.. Men jag tror inte jag luktar annat än parfym nu iallafall. Mycket parfym.

När min barnvaktslön kommer, tänker jag genast shippa hem ett paket från www.forever21.com. Helt underbara kläder! Och inte så värst dyra (har iallafall jag för mig, som sitter och jämför dollarn likvärdig med euron, men är det inte så att dollarn är låg nu?) heller. Så söta! Bland annat den här skulle jag gärna ha hem:

Blev onödigt gråtmild när jag såg på Scrubs och alla bara dog och till och med doktor Cox grät, så jag gick ut i trädgården och försökte fotografera blommor. Tyvärr verkar nästan alla blommorna ha dött av någon anledning, samt att jag var rätt darrhänt och sådär. Skulle gärna inhandla ett stativ, men jag tror jag uppdaterar min kamera först, tror inte jag vågar slå till med en systemkamera men en lite bättre en den jag har skulle inte skada. Men det blir aktuellt först i höst, som mamma skulle säga. När jag får lönen och måste kämpa för att inte slösa upp hela härligheten på kläder. En laptop ska jag ha, en som förhoppningsvis är snabbare än stationsdatorn vi har hemma & som inte vill dö när man knäpper igång photoshop. Och en stor hårddisk. Jag är en tönt, eller hur?
Jag gör det konstaterandet varje dag.

Anyway, sitter och försöker slumpa fram känslosamma låtar för att locka fram min kreativa sida. Dessvärre går det inte så bra, när winamp bara slänger fram låtar som Alla som inte dansar är våldtäktsmän eller Gunilla. Dessutom är klockan mycket.. Så det blir nog till att ta fram sudokupappren igen. Måste se om jag hittar några nya att printa ut på nätet, har bara fyran kvar i tidningen jag kletar i. Så då blev det bestämt. Sudoku & sängen it is, och jag måste hitta ett sätt att dämpa läsksuget. Pepsi med is, det skulle vara en dröm som gick i uppfyllelse.
Förresten har jag hittat ett paket té i skåpet med tésorter som heter t.ex Faithful Friend, Cheery Rainy Day, Wisdom of stay. Hur skönt låter inte det? Igår under min mysstund drack jag Faithful Friend, det kändes bara såå rätt. Té is the shit, eller hur? Jag kan riktigt höra intressesmurfarnas pennor raspa mot blocken. Herregud, det är som när jag träffar nya människor och aldrig kan sluta berätta onödigheter (det är sant, därav det förra inlägget). Fast i textformat.

---

Åh jösses. Jag bara måste får berätta om ordet som plågat mig hela dagen: Etablissemanget.
Jag bara ser den där scenen från Tjenare Kungen när dendär svarthåriga tjejen säger: Ja tänkte att de skulle vara en spark i arslet på hela etablissemanget, liksom.
Iallafall har jag för mig att det var så. Och det där ordet har dykt upp många gånger. Och det är äckligt. Jag hatar det. Det låter så jävla fult. Där är min åsikt om etablissemanget. Igår kunde jag det till och med på finska.

Igår då, party med tjejerna med ett så kallat 80-tals tema, ibland är jag inte säker på hur bra vi lyckades. Men vi såg rätt sjuka ut, så på den punkten klarade vi oss iallafall. Kände mig mest som någon mystisk parodi på Marilyn Monroe med mitt röda läppstift och håret sprayat så att det skulle hålla sig så som det var är jag var klar med handdukstorkningen efter duschen, men iallafall, roligt hade vi.
Korkade upp skumpan runt klockan 6, gjorde pizza varav två fastnade i smörpappret Emma använde istället för bakplåtspapper och lite senare tog vi fram min systers ölspel. Tyvärr blev vi inte tillräckligt runda om fötterna för att uppskatta det till fullo och Emma välte glasen hela tiden så vi avslutade och satsade på pratet istället, och senare en dålig film. Och när vi vaknade imorse, som tur var utan baksmälla, var det bara att ta itu med oredan och för de andra att masa sig hemåt, duscha, komma hit igen och korka upp nytt material tills Molpe ikväll!

Jag har inte alls haft någon motivation att få bort fläsket på ett tag nu. Första veckan på sommarlovet gick det ju jättebra, men jag vet inte, jag kan bara inte se mig själv som smal. Ända sedan jag var liten har jag kämpat mot de några extra kilona men jag har aldrig varit direkt fet (utom min lilla period i julas, men den är över!), bara mullig, rund, vad man nu vill kalla det. Och ska sanningen fram så är jag egentligen rätt nöjd med mig själv, iallafall just nu, och jag antar det är därför jag inte längre klarat av att skriva upp varenda smula jag stoppade i munnen och räkna kalorierna så att jag skulle kunna promenera bort dem senare, som jag gjorde förut. Det är tråkigt, och jag blev rädd för maten. Jag ville inte äta, för tanken på kalorierna som skulle in i mig fick mig att må illa. Jag mådde inte bra den tiden, det gjorde jag inte. Konstant huvudvärk hade jag och var trött. Ack så trött. Så det funkade inte heller, även om det gav ett jävligt bra resultat. Och det känns onödigt att få mig själv att må dåligt när jag ändå är relativt nöjd med mig själv som jag är. Visserligen ingen bikiniskönhet, men jag showar mig ändå sällan i bikini eftersom somrarna inte är såå varma här ändå, och resten av året är det okej att vara lite mer välklädd.
Och varför ändra på någonting jag faktiskt är nöjd med? Jag kan inte fatta att jag gått omkring och tutat i mig själv att folk inte har velat umgås med mig längre på grund av att jag är ful & fet. För det är jag inte.
Jag är okej, och även om min näsa är krokig och rätt enorm är jag söt ändå. Det är jag.

Och jag hoppas att det är fler än jag som kommit på den insikten om sig själva.

Så min slutsats blir; att försöka slänga min matdagbok. Kanske. Jag kommer inte att äta godis eller chips heller på ännu ett tag för jag mår bra av att inte vara sockerberoende och jag får nog i mig tillräckligt med onyttigheter ändå. Fast jag misstänker att jag kommer att göra ett undantag ganska snart med den mörka chokladen jag fick av Eivor, i små doser någon gång nu och då är den faktiskt nyttig. Ibland är det bra att vara kvinna! Mwhahah.

Och jag vill ha den här boken:

Ge mig!

---

Och vet ni, på tal om min näsa! Idag upptäckte jag den ser inte lika krokig ut från min vänstra sida. Så nu behöver jag bara komma ihåg att vrida huvudet åt rätt sida nästa gång någon smart person vill plåta mig och så är profilbilden kirrad. Hoppas jag.

Jag tror det skulle vara omöjligt för mig att gå och lägga mig nu, även om jag är så illa tvungen för att orka mig upp imorgon. Jag har allt för mycket i huvudet; helgens party i Molpe, och torsdagens planer. Eftersom mina päron åker bort på torsdag ska jag passa på att ha en liten tjejkväll, med tema. Får se hur det slutar, men 80-talet ligger mig nära om hjärtat och är fantastiskt kul. Jag kan riktigt se det framför mig. Och vet ni, det kanske faktiskt blir av också! Jag har alltid varit en underbar planerare, men inte riktigt lika passionerad genomförare. Men ibland är det svårt. Jag tänker skylla på att vi bor på en liten töntig ö som kräver sjöfart för att ta sig ifrån.

Och vet ni vad jag hittade nyss? Det här: http://se.running.adidas.com/Default.aspx. Perfekt! På måndag börjar jag, få se hur det går. Fast mitt schema för första veckan var rätt lugnt, så det ska väl gå bra. Det är bara det att det är svårt att våga sig ut i byn och springa. Det känns.. pinsamt. Typ? Att springa i skogen känns inte så speciellt lockande med tanke på fästingläget och sådär.  Men samtidigt är det inte så skönt att springa på asfalt.. Men det löser sig. Jösses, så seriös jag låter. Haha. Som om det faktiskt blir av. Skämmigt. Godnatt!

Mamma pratade lite om sin kommande partyvecka hon och pappa ska ha. På torsdag åker de till Sverige för att se på Dolly Parton (pappas älskling) och sen ska de tydligen åka vidare lite grann.

Mamma: Ja, får se då om de använder mycket smör då när vi kommer till Danmark.
Gabriella: Ska ni åka till Danmark också?
Mamma: Ja. De använder mycket smör i Danmark. Det är allt jag vet om dem där.
Gabriella: Jamen dåså, då förstår jag nog att ni kommer att vara borta länge.

Hemma igen från en härlig helg i vårt lands kära huvudstad Helsingfors, helskinnad och planet kraschade inte. På vägen hem till Vasa var det dock lite oväder, tyckte mig se en blixt bland molnen och det är väl troligt, det var säkerligen inte någon annan som tönt-fotograferade från planet. Men jag kunde inte låta bli!
Och nu är min garderob uppdaterad för ett tag iallafall. Gjorde av med runt 150e på kläder i lördags, och det känns väl lite sådär med tanke på att jag annars är rätt utfattig.. Men det kommer väl in mer efter sommaren.
På söndagen for vi ut till Sveaborg i blåsvädret och tittade, jag har alltid varit rätt intresserad av gamla byggnader, inte för historiens skull men för dramatiken, skulle jag tro. Jag älskar tanken på bråd död och hjältemod och så vidare. Tönt jag är.
Vi försökte picknicka också, hade med oss en supergod kyckligsallad, batong, mjukost och något att dricka. Och rabarberpaj. Tyvärr blåste det så innihelvete så efter ett tag blev det svinkallt, så vi gick runt lite till och åkte hem sen.
Kom hem, väntade på att klockan skulle bli runt halv 9 då vi skulle åka till flygplatsen, kom dit och upptäckte att planet var 40 minuter försenat. Inte roligt. Så vi satte oss i ett café vid utrikesterminalen och pratade. Vet ni vad vi pratade om? Typ Kenzas och hennes mammas tatueringar och Blondinbella. (Men det är okej för mig, kanske mer pinsamt för min syster. Hahaha.)Jag har inte tänkt på det förut, att de påverkar oss så mycket. Även om jag bor på en liten ö i Finland, som är ganska så jävligt långt bort från fina Stockholm, framgångar och märkeskläder så följer jag deras bloggar varje dag och diskuterar dem. Det är rätt sjukt.
Just nu sitter jag och lyssnar på Blondinbella som pratar i radio. Herregud vad hon låter energisk. Och vet ni, jag blir faktiskt lite avis, men jag är väl inte den enda.

Ibland när jag sitter där kisande och spelar Harpan gång på gång på gång kan det dyka upp konversationer, gamla minnen och allt möjligt bara sådär inne i mitt huvud. Som ikväll. Jag upptäckte nyss att jag var med när emo fick sina första rötter i Finland, (som vanligt är det USA som kommit med något nytt påhitt. Jag undrar hur det kan vara så, att just USA kommer med något nytt och så tar hela världen efter?), eller iallafall i de här regionerna. Jag kommer ihåg den sommaren för ett par år sedan, jag var kanske runt 12 år, och var helt förälskad i Sugarcult. Så kom min amerikanska kompis på besök och hade med sig My Chemical Romance (Helena var den första låt jag hörde av dem) och därmed den nya livsstilen emo (som nu förvandlats till skällsord och blandats med ord som CP och bög). Jag minns våran diskussion, jag lovordade Sugarcult och min kompis skrattade, och skrev via msn, som också var något relativt nytt på den här tiden, till en av sina vänner i USA: Can you believe that they haven't even heard about emo yet? The closest we are getting to emo is SUGARCULT! (och sedan skratt i ett par hundra år). Ja, där ser man. Även en sådan ung person som jag (även om jeije kallade mig tant för ett par dagar sen, men så är han en sjuåring som bygger kojor av kuddar och filtar och soffbordet också) har varit med om någots begynnelse. Emo:ns (?) begynnelse.
Det här känns stort!

Hahah, den här är kul. Kanonkul! Hehe . http://www.glife.se/Bloggkommentatorerna

Jag dog. "Kanonkul" HAHAHAHHAHAHAAHAHHAHHAHHAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAh

Det här är verkligen skitkul!

Idag är en bra dag. Jag bloggar igen för jag orkar, jag behöver ingen mat och jag vet att idag, idag ser jag bra ut. Idag är jag inte tjock och ful, idag är jag fin. Till och med mina sunkkläder ser bra ut idag. Nu jävlar ska det cyklas!