Jag har inte alls haft någon motivation att få bort fläsket på ett tag nu. Första veckan på sommarlovet gick det ju jättebra, men jag vet inte, jag kan bara inte se mig själv som smal. Ända sedan jag var liten har jag kämpat mot de några extra kilona men jag har aldrig varit direkt fet (utom min lilla period i julas, men den är över!), bara mullig, rund, vad man nu vill kalla det. Och ska sanningen fram så är jag egentligen rätt nöjd med mig själv, iallafall just nu, och jag antar det är därför jag inte längre klarat av att skriva upp varenda smula jag stoppade i munnen och räkna kalorierna så att jag skulle kunna promenera bort dem senare, som jag gjorde förut. Det är tråkigt, och jag blev rädd för maten. Jag ville inte äta, för tanken på kalorierna som skulle in i mig fick mig att må illa. Jag mådde inte bra den tiden, det gjorde jag inte. Konstant huvudvärk hade jag och var trött. Ack så trött. Så det funkade inte heller, även om det gav ett jävligt bra resultat. Och det känns onödigt att få mig själv att må dåligt när jag ändå är relativt nöjd med mig själv som jag är. Visserligen ingen bikiniskönhet, men jag showar mig ändå sällan i bikini eftersom somrarna inte är såå varma här ändå, och resten av året är det okej att vara lite mer välklädd.
Och varför ändra på någonting jag faktiskt är nöjd med? Jag kan inte fatta att jag gått omkring och tutat i mig själv att folk inte har velat umgås med mig längre på grund av att jag är ful & fet. För det är jag inte.
Jag är okej, och även om min näsa är krokig och rätt enorm är jag söt ändå. Det är jag.

Och jag hoppas att det är fler än jag som kommit på den insikten om sig själva.

Så min slutsats blir; att försöka slänga min matdagbok. Kanske. Jag kommer inte att äta godis eller chips heller på ännu ett tag för jag mår bra av att inte vara sockerberoende och jag får nog i mig tillräckligt med onyttigheter ändå. Fast jag misstänker att jag kommer att göra ett undantag ganska snart med den mörka chokladen jag fick av Eivor, i små doser någon gång nu och då är den faktiskt nyttig. Ibland är det bra att vara kvinna! Mwhahah.

Och jag vill ha den här boken:

Ge mig!

---

Och vet ni, på tal om min näsa! Idag upptäckte jag den ser inte lika krokig ut från min vänstra sida. Så nu behöver jag bara komma ihåg att vrida huvudet åt rätt sida nästa gång någon smart person vill plåta mig och så är profilbilden kirrad. Hoppas jag.