Jag tror det skulle vara omöjligt för mig att gå och lägga mig nu, även om jag är så illa tvungen för att orka mig upp imorgon. Jag har allt för mycket i huvudet; helgens party i Molpe, och torsdagens planer. Eftersom mina päron åker bort på torsdag ska jag passa på att ha en liten tjejkväll, med tema. Får se hur det slutar, men 80-talet ligger mig nära om hjärtat och är fantastiskt kul. Jag kan riktigt se det framför mig. Och vet ni, det kanske faktiskt blir av också! Jag har alltid varit en underbar planerare, men inte riktigt lika passionerad genomförare. Men ibland är det svårt. Jag tänker skylla på att vi bor på en liten töntig ö som kräver sjöfart för att ta sig ifrån.

Och vet ni vad jag hittade nyss? Det här: http://se.running.adidas.com/Default.aspx. Perfekt! På måndag börjar jag, få se hur det går. Fast mitt schema för första veckan var rätt lugnt, så det ska väl gå bra. Det är bara det att det är svårt att våga sig ut i byn och springa. Det känns.. pinsamt. Typ? Att springa i skogen känns inte så speciellt lockande med tanke på fästingläget och sådär.  Men samtidigt är det inte så skönt att springa på asfalt.. Men det löser sig. Jösses, så seriös jag låter. Haha. Som om det faktiskt blir av. Skämmigt. Godnatt!