Dorky
Blev onödigt gråtmild när jag såg på Scrubs och alla bara dog och till och med doktor Cox grät, så jag gick ut i trädgården och försökte fotografera blommor. Tyvärr verkar nästan alla blommorna ha dött av någon anledning, samt att jag var rätt darrhänt och sådär. Skulle gärna inhandla ett stativ, men jag tror jag uppdaterar min kamera först, tror inte jag vågar slå till med en systemkamera men en lite bättre en den jag har skulle inte skada. Men det blir aktuellt först i höst, som mamma skulle säga. När jag får lönen och måste kämpa för att inte slösa upp hela härligheten på kläder. En laptop ska jag ha, en som förhoppningsvis är snabbare än stationsdatorn vi har hemma & som inte vill dö när man knäpper igång photoshop. Och en stor hårddisk. Jag är en tönt, eller hur?
Jag gör det konstaterandet varje dag.
Anyway, sitter och försöker slumpa fram känslosamma låtar för att locka fram min kreativa sida. Dessvärre går det inte så bra, när winamp bara slänger fram låtar som Alla som inte dansar är våldtäktsmän eller Gunilla. Dessutom är klockan mycket.. Så det blir nog till att ta fram sudokupappren igen. Måste se om jag hittar några nya att printa ut på nätet, har bara fyran kvar i tidningen jag kletar i. Så då blev det bestämt. Sudoku & sängen it is, och jag måste hitta ett sätt att dämpa läsksuget. Pepsi med is, det skulle vara en dröm som gick i uppfyllelse.
Förresten har jag hittat ett paket té i skåpet med tésorter som heter t.ex Faithful Friend, Cheery Rainy Day, Wisdom of stay. Hur skönt låter inte det? Igår under min mysstund drack jag Faithful Friend, det kändes bara såå rätt. Té is the shit, eller hur? Jag kan riktigt höra intressesmurfarnas pennor raspa mot blocken. Herregud, det är som när jag träffar nya människor och aldrig kan sluta berätta onödigheter (det är sant, därav det förra inlägget). Fast i textformat.
Åh jösses. Jag bara måste får berätta om ordet som plågat mig hela dagen: Etablissemanget.
Jag bara ser den där scenen från Tjenare Kungen när dendär svarthåriga tjejen säger: Ja tänkte att de skulle vara en spark i arslet på hela etablissemanget, liksom.
Iallafall har jag för mig att det var så. Och det där ordet har dykt upp många gånger. Och det är äckligt. Jag hatar det. Det låter så jävla fult. Där är min åsikt om etablissemanget. Igår kunde jag det till och med på finska.
Jag gör det konstaterandet varje dag.
Anyway, sitter och försöker slumpa fram känslosamma låtar för att locka fram min kreativa sida. Dessvärre går det inte så bra, när winamp bara slänger fram låtar som Alla som inte dansar är våldtäktsmän eller Gunilla. Dessutom är klockan mycket.. Så det blir nog till att ta fram sudokupappren igen. Måste se om jag hittar några nya att printa ut på nätet, har bara fyran kvar i tidningen jag kletar i. Så då blev det bestämt. Sudoku & sängen it is, och jag måste hitta ett sätt att dämpa läsksuget. Pepsi med is, det skulle vara en dröm som gick i uppfyllelse.
Förresten har jag hittat ett paket té i skåpet med tésorter som heter t.ex Faithful Friend, Cheery Rainy Day, Wisdom of stay. Hur skönt låter inte det? Igår under min mysstund drack jag Faithful Friend, det kändes bara såå rätt. Té is the shit, eller hur? Jag kan riktigt höra intressesmurfarnas pennor raspa mot blocken. Herregud, det är som när jag träffar nya människor och aldrig kan sluta berätta onödigheter (det är sant, därav det förra inlägget). Fast i textformat.
Åh jösses. Jag bara måste får berätta om ordet som plågat mig hela dagen: Etablissemanget.
Jag bara ser den där scenen från Tjenare Kungen när dendär svarthåriga tjejen säger: Ja tänkte att de skulle vara en spark i arslet på hela etablissemanget, liksom.
Iallafall har jag för mig att det var så. Och det där ordet har dykt upp många gånger. Och det är äckligt. Jag hatar det. Det låter så jävla fult. Där är min åsikt om etablissemanget. Igår kunde jag det till och med på finska.
Kommentarer
Trackback
