Skit också, min godisdag for iväg och gömde sig lika snabbt som mosters hund efter ett gevärsskott.. Innan han blev döv. Men inget illa om Dixi, jag kommer fortfarande ihåg hur roligt det plötsligt blev att åka till moster och hur extremt kul jag och min kompis Patricia hade när han sprang efter sin egen svans. Men till saken, jag antar att det inte gör speciellt mycket att det blev söndag med tanke på att jag verkar ha hunnit stoppa i mig en hel del onyttigheter redan. Beslutsångesten jag fick när jag skulle välja mellan en glass och en munk försvann snabbt när jag insåg att egentligen skulle jag väl nog kanske kunna ta både och. Så det gjorde jag. Och det känns inte riktigt bra.. Och jag vet inte vad jag ska göra nu. Det var liksom lättare när man kunde sitta där och fundera: Äta eller inte äta en munk?
Så jag får väl roa mig med de ton länkar Roy kastar på mig, saker han finner hysteriskt roliga (vilket de inte alltid är, även om Benjamin var rätt lyckad) men som faktiskt inte alltid är så kul. Som japanen som ovetande hade en kvinna i sin garderob. Sjukt men inte komiskt. Eller okej, kanske lite.

Jag är inte i form för bloggande idag... Kanske imorgon. Eller inte.