Jag har ungefär 75 minuter på mig att göra mig klar tills jag ska iväg, och mitt arsle har aldrig varit så tungt som nu. Men så är det när man glömmer att man ska iväg liiite tidigare än igår och sitter uppe halva natten och löser sudoku.

Visste ni att jag har ett barn inne i mitt huvud? Eller en barnröst, har ingen bild av ungen inne huvet iaf. Helt mysko. Om nätterna när jag är ensam och har släckt lampan och ska sova börjar ungjäveln gurgla, sådär som bebisar gör. Är jag störd eller störd?